at the bottom of the ocean

Kvällen har varit mysig. Har kollat på HM och satc och nu ligger jag och lyssnar på kents bästa låtar. Jag saknar gamla kent, med texterna som betydde något för dom som förstår dom, men som bara lät som ord kastade i en mening för dom andra. Jag saknar deras gamla sound, det dystra och datagjorda, men ändå inte techno. Den perfekta balansen mellan depp musik och den riktiga musiken. Röd var bara techo, även fast En plats i solen börjar ta dom tillbaka.
Vet ni vad jag mer saknar? Helhet. Att allt ska kopplas ihop och börja få en helhet. Det saknar jag. Jag saknar dig. Er. Minerna kommer börja blekna med tiden, bilderna kommer förlora sin mening.
Inte någon mening att någon ska förstå. Och om ni tror att ni förstår, har ni nog fel. Jag tror INGEN kan förstå, eller jag är säker.

Nu ska jag sluta babbla, jag ska upp åtta och träna med grabs. Fast jag hoppas att dom bara skojar och det får bli en mer rimlig tid. Men man vet aldrig med dom.

kent
För dom få som lyssnar, jag tänker på er.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0