.

Efter en helhektist dag på Mälarsjukhuset så är jag äntligen hemma. Eller jag har varit hemma ett tag, internet har bara inte fungerat som det ska.

Dagen har som sagt inte varit så lätt, kom till Mälarsjukhuset vid åtta och fick där sitta och vänta. När dom tog emot mig fick jag spendera kanske en kvart i ett rum (med två as snygga killar...just my luck.) innan det blev dags. En av snyggingarna hade ätit innan och därför kunde dom ta mig först.
Jag fick ta tio tabletter som "start", vilket var en blanding av narkos, bedövning och medel mot illamående efter allt var klart. Sen blev det dax för sprutan, en sak i handet och sen insprutning av något till medel.
När jag kom in i operations rummet fick jag panik. Jag har aldrig varit rädd för sjukhus men minuten då jag kom in i rummet så var det som om mitt hjärta ville hoppa ur kroppen och mina ben ville bara springa där ifrån. Tillslut fick jag mig själv att hoppa upp på båren och börja förbehandling nr 2. Dom fäste trådar in i mig, dom satte lappar lite här och var och dom kopplade upp mig på narkosen. Snacka om värsta kicken, tror att jag blev halvt berusad där ett tag. Sen fick jag syrmask och sen kommer jag inte ihåg något mer än att jag vaknade och mådde sjukt dåligt. Knät var helt sönder, jag skakade som en liten dvärj och jag kunde spytt vilket sekund som helst. Men sen kom syster med världens underbaraste sak...morfin! Efter kanske två sekunder mådde jag som en prins och somnade lätt om.
Vaknade några timmar senare av att min mage sjöng..eller något åt det hållet. Även fast den var i stort behov av mat så mådde jag fortfarande dåligt och kunde inte äta. Därför chillade jag ner mig med fem tabletter till och sov ännu längre.
Vid ett vaknade jag av att jag var helt utvilad och knät gjorde förskräkligt ont. Fick mer morfin och tabletter (wow, knarkarN) och sen läste jag tills doktorn kom och pratade med mig. Efter som jag hade mer ont fick jag krykor och mer tabletter, sen var det bara hem gång.
Orkar inte riktigt förklara vad felet är, det är komplicerat men en sak kan jag säga...det finns tyvärr inget att göra för mig längre. Jag har provat allt, nu ger jag upp.

Jag känner att detta inlägg innerhåller mer stavfel än jag vet inte vad. Delvis beror det på att jag har ätit ett äpple och lite godis idag, delvis för att jag fortfarande är liite drogad, delvis för att jag inte bryr mig.
Nu ska jag hoppa ner i sängen för jag är trött. Tänk att jag egentligen skulle dygna idag..hade inte varit vaken länge om man säger så.♥