I know I'd tear this place to the ground

Kom hem från matchen för ett tag sedan, våran första förlust är nu ett faktum. Segt like hell, men livet går vidare. Det segaste var väl att vi i omgångar hade ett bra grepp om matchen, men dom var lite bättre.

Nu vet jag inte hur det har blivit så här, men det känns som om alla mina helger spenderas hemma..därför är jag extremt glad att jag ska röra mig mot Kenny snart. Måste bara fixa mig lite (mycket) och sen så kör vi!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0